När Alva var ett år så bestämde vi oss för att hon (och Olivia förstås) skulle få ett syskon. Vi ville att det skulle vara tätt mellan dem eftersom det mellan Olivia och Alva skiljer hela 7 år.
Vi såg framför oss , i våra rosenskimrande drömmar , Alva och det lilla nya syskonet bli allra bästa vänner och rofyllt leka dagarna i ända inne i lekrummet.
Visst skulle det höras ett visst busigt fnitter därinifrån och ett hyss eller två som vi alla skulle skratta åt..... Sen skulle de vilja sova i samma säng och sitta tätt intill varandra i soffan framför Bolibompa på kvällarna.
Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men nå´t gick snett där......
Det bidde inte alls riktigt som vi hade planerat.
Visst finns syskonkärleken där, de skyddar varandra som hökar på förskolan och gud nåde den som bråkar med Alvas lillebrorsa! Ibland kan de slå till och leka med varandra så där riktigt bra som vi drömde om, fast det är rätt så sällsynt, händer kanske en gång i vecken.... Oftast "leker" de genom att jaga varandra med mer eller mindre farliga tillhyggen, en i mitt tycke inte alls en så särskilt rolig lek.....
Ja vad ska man säga, att de älskar varandra det är nå´t som står helt klart, men att de är bästisar i alla lägen det vette sjutton....... Det är väl så det ska vara antar jag, fast innerst inne jag går hela tiden och väntar på att de ska upptäcka den ovärdeliga skatt som ett syskon faktiskt är!
P&K
Vi såg framför oss , i våra rosenskimrande drömmar , Alva och det lilla nya syskonet bli allra bästa vänner och rofyllt leka dagarna i ända inne i lekrummet.
Visst skulle det höras ett visst busigt fnitter därinifrån och ett hyss eller två som vi alla skulle skratta åt..... Sen skulle de vilja sova i samma säng och sitta tätt intill varandra i soffan framför Bolibompa på kvällarna.
Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men nå´t gick snett där......
Det bidde inte alls riktigt som vi hade planerat.
Visst finns syskonkärleken där, de skyddar varandra som hökar på förskolan och gud nåde den som bråkar med Alvas lillebrorsa! Ibland kan de slå till och leka med varandra så där riktigt bra som vi drömde om, fast det är rätt så sällsynt, händer kanske en gång i vecken.... Oftast "leker" de genom att jaga varandra med mer eller mindre farliga tillhyggen, en i mitt tycke inte alls en så särskilt rolig lek.....
Ja vad ska man säga, att de älskar varandra det är nå´t som står helt klart, men att de är bästisar i alla lägen det vette sjutton....... Det är väl så det ska vara antar jag, fast innerst inne jag går hela tiden och väntar på att de ska upptäcka den ovärdeliga skatt som ett syskon faktiskt är!
P&K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar