Vårvinden Frida

Fy vad jag har varit duktig idag. Var ute och sprang alldeles nyssens!
Jag flög fram som en frisk vårvind, joddlandes en rysk folkvisa. Med rosor på kinderna och ett leende på läpparna som fick alla männsiskor att vända sig om efter mig i förundran !!!
Jorå, så var det visst dä!

Eller, var det kanske så att jag efter 1 minut i hela iskyliga 1,4 grader, och polarvindar ångrade att jag begav mig ut?

Att jag efter 10 minuters joggande flåsade som en hel hord med otränade vårtsvin och efter 20 minuter så svartnade det nästan för ögonen och jag kände jolpet i halsgropen?

Kan det kanske ha varit så att de människor jag mötte inte vände sig om efter mig på grund av min vårfräsha uppenbarelse, utan att de vände sig om och stirrade och började knappra in numret till SOS-alarm för att de trodde att jag skulle tuppa av i vilken sekund som helst?

Ja, ni får tro vad ni vill, men jag håller envist kvar vid det första alternativet!

P&K