Vi var på utvecklingssamtal om Noah nu i veckan.
Vi hade stålsatt oss lite båda två (Nicke å jag) tror jag. Döm av min förvåning när fröken bara lovordade Noah och sa att han var väldigt omtyckt som lekkamrat, snäll och omtänksam, påhittig, nyfiken, stor fantasi, kramig, gillar att pyssla och rita, lägga pussel ,väldigt bra kroppskontroll och både väldigt bra grov och fin-motorik, och så det som vi båda tyckte kändes helt otippat
- När det inte går som han vill så går det jättebra att resonera med honom!!??
-Han är ju så förståndig och klok, sa fröken.
Hm, Nicke och jag tittade på varandra i förundran och undrade nog innerst inne om det inte var så att de pratade om fel barn... Klok, javisst med så värst resonerbar när han får sina ilskna utbrott är han just inte....
- Grattis, sa jag och gjorde tummen upp.
När jag sedan frågade henne om han aldrig fick vredesutbrott när han inte får som han vill och så förklarade jag att han senast imorse blivit galen och skrikit i tio minuter för att han inte fått ta med sig en burk ananas till förskolan, så tittade bara fröken på mig som om jag vore helt galen.
- Nej, verkligen inte, sa hon. Han kan ju vara lite bestämd men det är bara att prata med honom så inser han vad problemet är. Väldigt resonabel alltså.
Skönt att höra att de slipper den mera högljudda sidan av vårt busfrö!
Det var med stor stolthet i våra föräldrahjärtan som vi gick ifrån förskolan och båda två tänkte vi nog på att vi skulle bli snällare föräldrar till vårt lilla "underbarn", aldrig höja rösten igen, för han går ju faktiskt att resonera med vår lille gosse, som fröken sagt.
Det tog väl bara ett par timmar, sedan fick man sig en spark på smalbenet och öronen sönderskrikna av en liten "resonabel" gosse ,som trots sina skadade lungor kan skrika i uppåt 200 decibel, som inte fick som han ville......
Fast han är ju bra söt! =)
P&K
Vi hade stålsatt oss lite båda två (Nicke å jag) tror jag. Döm av min förvåning när fröken bara lovordade Noah och sa att han var väldigt omtyckt som lekkamrat, snäll och omtänksam, påhittig, nyfiken, stor fantasi, kramig, gillar att pyssla och rita, lägga pussel ,väldigt bra kroppskontroll och både väldigt bra grov och fin-motorik, och så det som vi båda tyckte kändes helt otippat
- När det inte går som han vill så går det jättebra att resonera med honom!!??
-Han är ju så förståndig och klok, sa fröken.
Hm, Nicke och jag tittade på varandra i förundran och undrade nog innerst inne om det inte var så att de pratade om fel barn... Klok, javisst med så värst resonerbar när han får sina ilskna utbrott är han just inte....
- Grattis, sa jag och gjorde tummen upp.
När jag sedan frågade henne om han aldrig fick vredesutbrott när han inte får som han vill och så förklarade jag att han senast imorse blivit galen och skrikit i tio minuter för att han inte fått ta med sig en burk ananas till förskolan, så tittade bara fröken på mig som om jag vore helt galen.
- Nej, verkligen inte, sa hon. Han kan ju vara lite bestämd men det är bara att prata med honom så inser han vad problemet är. Väldigt resonabel alltså.
Skönt att höra att de slipper den mera högljudda sidan av vårt busfrö!
Det var med stor stolthet i våra föräldrahjärtan som vi gick ifrån förskolan och båda två tänkte vi nog på att vi skulle bli snällare föräldrar till vårt lilla "underbarn", aldrig höja rösten igen, för han går ju faktiskt att resonera med vår lille gosse, som fröken sagt.
Det tog väl bara ett par timmar, sedan fick man sig en spark på smalbenet och öronen sönderskrikna av en liten "resonabel" gosse ,som trots sina skadade lungor kan skrika i uppåt 200 decibel, som inte fick som han ville......
Fast han är ju bra söt! =)
P&K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar